Georg Riedels två huvudsakliga uttrycksmedel var hans kontrabas och hans penna. Som musiker var han sedan 50-talet en populär figur inom den svenska jazzscenen, och arbetade med framstående musiker som Jan Johansson, Thad Jones, Arne Domnérus och George Russell. Som kompositör sträckte sig Georg Riedels berömmelse bortom jazzens sfär, och praktiskt taget varje svenskt barn är bekant med hans sånger.
Han brukade hata sånger, till och med barnsånger. Det förändrades när han träffade Astrid Lindgren och såg hur seriöst hon tog barns kultur. "Hon lärde mig också hur viktigt det är att det man skriver för barn också tilltalar vuxna", berättar Georg Riedel.
Han använde denna insikt i ett antal barnproduktioner. Mest känd är han för sin musik till ett antal Astrid Lindgren-filmer, men han har också skrivit sånger till texter av bland andra Barbro Lindgren, Gunilla Bergström och Lennart Hellsing.
Men Georg Riedels musik omfattar mycket mer än barnsånger. På uppdrag av Svenska kyrkan tonsatte han dikter ur den svenska psalmboken. Han har även tonsatt texter av flera svenska poeter, däribland Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer.
Georg Riedels ursprungliga hemvist var jazzen, men till den lade han konstmusik, som också var en självklar del av hans uttryck. Att han var framgångsrik inom båda områdena bekräftas av att han mottagit både Lars Gullin-priset och Hugo Alfvén-priset.
(Detta är en förkortad version av en intervju med Riedel gjord av Mattias Franzén 2005. Källa: Svensk Musik)
