Ingvar Lidholm (1921–2017) var en centralgestalt i svenskt musikliv, alltsedan debuten på 1940-talet. Han tillhörde den omtalade Måndagsgruppen, han var kapellmästare i Örebro, kammarmusikchef på Sveriges Radio och verkade under 10 år som kompositionsprofessor på Musikhögskolan i Stockholm. Han började som ljus romantiker och växte till nobel expressionist, med djupa rötter i traditionen. Han sökte det unika i varje nytt verk. Hans musik framförs idag av körer och orkestrar världen över.
Ingvar Lidholm studerade under andra världskriget vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Ur kretsen av elever kring Hilding Rosenberg formades den så kallade Måndagsgruppen, som på många sätt kom att bidra till moderniseringen av det svenska musiklivet under det följande halvseklet. De unga svenskarna for ut i världen för att möta tidens nya strömningar. Lidholm var tillsammans med dirigenten Herbert Blomstedt den förste svensken i Darmstadt, han for med Blomdahl till Italien och studerade tolvtonsteknik hos Matyas Seiber i London. Element från decenniers stilutveckling – från Hindemith till Ligeti och Lutoslawski – genomsköljde och färgade Lidholms musik.
Ingvar Lidholm hade en unik, sensuell känsla för sångrösten. Han samspelade i sextio år med den legendariske kördirigenten Eric Ericson. De träffades i ungdomen i Stockholm 1943, i Kammarkörens tillblivelse. Hösten 1947 ställde den 26-årige Lidholm Kammarkören inför den största utmaningen en svensk kör dittills råkat ut för: hans första körverk Laudi. Latinska bibeltexter formulerades i ett musikspråk som sammanförde Palestrina och Psalmsymfonins Stravinsky. I raden av Lidholms stora körverk – från Laudi till Canto LXXXI, …arriveder le stelle, Libera me och Grekisk gravrelief – artikuleras tankestoff som ligger djupt i vårt kulturarv.
På samma sätt utgör Ingvar Lidholms orkesterverk en ryggrad i svensk musik, alltifrån 23-åringens bejublade debutverk Toccata e Canto 1945 till mästerverken Ritornell, Motus-Colores, Poesis, Greetings, Kontakion och baletten Riter, som förnyade musikens byggnadsteknik, färg, form och uttrycksförmåga. Han gladdes särskilt åt Herbert Blomstedts tolkningar av hans orkesterverk.
Lidholms musikdramatik – främst operan Ett drömspel och TV-operan Holländarn – ägnades August Strindberg, som också tonsattes i sånger och körverk. Ett drömspel sattes upp i Stockholm 1992 och därefter på flera utländska scener, som Sante Fé och Weimar.
Göran Bergendal 2017
(Foto: Ulla Lidholm)
