Verkkommentar av tonsättaren:
Concert Fantastique är min sjätte solokonsert sedan trumpetkonserten Bridge 1998. Inför varje ny konsert har det varit en utmaning att inte upprepa form eller idé, utan ständigt söka nya vägar och uttryck. Ser jag tillbaka på mina tidigare konserter så kan jag hitta många likheter såsom varierade tempi, dynamiska höjd- och lågpunkter, solokadenser, orkestermellanspel och ett tonspråk som fluktuerar mellan tonalitet och icke-tonalitet. Men ingen av dessa musikaliska beståndsdelar har inneboende garantier för en bra solokonsert eller ett personligt verk. Det är snarast i kombinationen av dessa beståndsdelar, i ordningsföljden och spänningsförhållandena dem emellan, som det unika och personliga tar form. Det finns ytterligare två och helt avgörande ingredienser som bidrar till att Concert Fantastique kommer att vara unik på sina villkor bland mina solokonserter, och det är att soloinstrumentet heter klarinett och solisten Martin Fröst. Jag har under lång tid studerat klarinetten och lyssnat på klarinettkonserter men framförallt haft en mycket kreativ dialog med Martin. Våra diskussioner, mina notexempel, hans kommentarer till mina notexempel, det intryck alla hans CD-inspelningar gjort på mig och det intryck mina tidigare verk gjort på honom, vår uppfattning om varandra som tonsättare respektive solist, allt detta finns med i bakgrunden och har på ett avgörande sätt påverkat mig att komponera Concert Fantastique just så som jag gjort.
Samarbetet med Martin har varit intensivt och ytterst inspirerande under verkets hela tillkomsttid. Inledningsvis diskuterade vi alla möjliga idéer för konserten men till slut sa Martin - varför inte bara skriva en fantastisk konsert? Javisst, lättare sagt än gjort, tänkte jag, men kom i alla fall igång. Verkets titel refererar förstås till vårt samtal men är framförallt en hyllning till den fantastiske musiker och artist som Martin Fröst är.
Under en av våra träffar, visade Martin plötsligt upp ett blixtsnabbt, svagt och flyende klarinettspel som genast fick mig att tänka på hur en kolibri ilar omkring i luften, stannar och suger nektar helt stillastående för att i nästa sekund hasta vidare till en ny blomma. Jag har lagt in ett sådant parti strax efter solokadensen i slutet men innan den snabba slutdelen och döpt avsnittet till Humming Bird.
Konsertens form är tydligt uppdelad i fem avdelningar. Inledningen, som är rörlig och börjar mycket bestämt, följs av ett kortare orkestermellanspel som tematiskt förebådar verkets omfattande långsamma lyriska del. I den andra delen spelar solisten endast en ton, men desto längre, utan att andas. Tekniken för att klara detta är cirkulationsandning och i detta fall krävs det att solisten håller samma ton i mer än en minut utan avbrott. Den tredje delen är verkets lyriska höjdpunkt. En lång vacker melodisk sekvens skapar efterhand allt större spänning till harmoniken och övergår därefter till en kontrastrik exotisk del för att senare återvända till det melodiska sekvenstemat. Fjärde delen är en hisnande solokadens som leder in i den femte och sista delen i ett snabbt och virvlande tempo."
Rolf MartinssonConcert Fantastique är en sambeställning mellan Malmö Symfoniorkester, City of Birmingham Symphony Orchestra, Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm samt Norwegian Arctic Philharmonic Orchestra i Tromsø.
