URUPPFÖRANDE Albert Schnelzers snöiga trumpetkonsert för Tine Thing Helseth
Trumpetkonserten Frozen Light får sitt uruppförande 12 november 2026 på Wermlands Opera med den norska trumpetvirtuosen Tine Thing Helseth. Det handlar om vår relation till vintern, med solstrålar över ett snötäckt fjäll, mörker, stormar och snöänglar.
”Att växa upp i Skandinavien innebär att lära sig att leva med vintern” säger Albert Schnelzer. ”Att hantera de mörka månaderna, men också att finna glädje och skönhet i snön och den frusna världen. I den här konserten har jag försökt fånga det alldeles speciella, frostiga ljus som man bara kan uppleva under den här tiden på året.”
Frozen Light är ett beställningsverk av Wermland Opera och är tillägnad Tine Thing Helseth.
URUPPFÖRANDE
12 november kl 19 på Wermland Opera
Tine Thing Helseth, trumpet
Wermland Operas orkester
Magnus Fryklund, dirigent
Läs mer om konserten Clyne, Schnelzer och Haydn
Albert Schnelzer om trumpetkonserten Frozen Light
”Den skandinaviska vintern är full av kontraster. Å ena sidan har vi den torra luften, det stilla landskapet och det starka solljuset, men också mörkret, snöstormarna och den bitande kylan.
Att växa upp i Skandinavien innebär att lära sig att leva med vintern. Att hantera de mörka månaderna, men också att finna glädje och skönhet i snön och den frusna världen. I den här konserten har jag försökt fånga det alldeles speciella, frostiga ljus som man bara kan uppleva under den här tiden på året.
I den första satsen föreställer jag mig ett snöfall, till en början mycket lätt, med stora snöflingor. Efter en stund tilltar vinden och plötsligt befinner man sig mitt i en snöstorm, där snön och vinden piskar från alla håll. I stråkarnas tremolofigur finns också en anspelning på Debussys The Snow Is Dancing (arr. André Caplet).
Den andra satsen har titeln Glittering Cold (Glittrande kall), ett citat ur dikten Barfrost av den svenska poeten Karin Boye. Här lyser trumpeten som en strålande solstråle över ett fullständigt stilla och snötäckt vinterlandskap. Det påminner mig starkt om känslan av att vara ensam i de skandinaviska fjällen en solig vinterdag, när det bara är du och naturen och ingenting annat.
Den sista satsen, Snow Angels (Snöänglar), är ett lättsamt och lekfullt scherzo. Traditionen att göra snöänglar tros ha uppstått i Skandinavien, särskilt i Norge, under 1800-talet. Norska emigranter spred sedan traditionen till Nordamerika och så småningom vidare ut i världen. Snöänglar symboliserar ofta oskuldsfullhet, men också glädje och en lekfull samhörighet med naturen. Samtidigt påminner snön oss om livets förgänglighet – förr eller senare smälter den bort. Våren är på väg.”