URUPPFÖRANDE Rolf Martinssons Requiem
Rolf Martinssons Requiem är ett ljust verk för många. Med inspiration från den klassiska rekviemtraditionen har Martinsson skapat ett samtida verk där hopp och skönhet står i centrum. Det är komponerat för kör, solister och orgel samt instrumentbesättning i tre olika storlekar: orkester, instrumentalkvintett eller ett melodiinstrument. Förutom de traditionella latinska mässtexterna har Martinsson tonsatt dikter av biskopen i Växjö Stift, Fredrik Modéus. Verket är en sambeställning av domkyrkofösamlingarna i Växjö (huvudbeställare), Härnösand, Luleå och Karlstad, samt Sankt Petri församling i Malmö.
Uruppförandet sker i Växjö Domkyrka söndag den 1 november med Lisa Larsson, sopran, Staffan Liljas, baryton, Växjö domkyrkas oratoriekör, stråkorkester, blåsare, slagverk och orgel under ledning av Sten-Inge Petersson.
Söndag 8/11 får Requiem sin Malmö-premiär med Petri Sångare tillsammans med orkester samt solisterna Elin Eriksson, sopran, och Luthando Qave, baryton, under ledning av dirigent Karin Oldgren och samtidigt premiär i Härnösands domkyrka med Domkyrkokören, Anna Hanning, sopran, Martin Lissel, baryton, stråkorkester, blåsare, slagverk och orgel under ledning av Per Brudsten och Luleå domkyrka med Domkyrkans Vokalensemble och Motettkören, orkester, Pia-Karin Helsing, sopran, Kristoffer Töyrä, baryton och Samuel Lindh, dirigent.
Tre frågor till Rolf Martinsson om Requiem
Hur låter ditt Requiem?
Min bror gick bort i somras. Han hade varit dålig länge men man är ju ändå inte beredd när det väl händer. Tankarna på honom påverkade mig mycket i mitt arbete med Requiem. När jag börjar komponera brukar jag inte sätta några bestämda ramar för mig själv när det gäller tonspråk och stil, det brukar komma naturligt av sammanhanget och bli tydligt ju längre jag kommer. Men nu fanns både ett dramatiskt omvärldsläge dessutom min brors försämring, så jag bestämde mig för att skriva ett helt tonalt verk, vackert och enkelt, rakt från hjärtat och utan några kärva eller experimentella inslag. För mig var det ett djärvt och ärligt beslut. Efter Requiem kommer jag att skriva en symfoni och det kommer att vara något helt annat. Det är skönt att tillåta sig den spännvidden i uttrycket!
Det var också spännande att gå på djupet med den latinska texten och jämföra hur några stora tonsättare har hanterat den. Hur har Mozart, Verdi och Fauré gjort? Jag gjorde mycket research för att sen kunna gå min helt egen väg.
Vad är ett requiem?
Det är en dödsmässa, men också en betraktelse över livets slutskede och döden förstås. För mig är det inte en sorglig och ledsam betraktelse utan en möjlighet att ingjuta hopp. Jag betonar det naturliga och vackra som finns i döden även om den är svår att prata om när den kommer nära inpå.
Jag är inte troende, men jag jämför relationen med andra människor och den kärlek och omsorg jag ger mina nära med ett religiöst synsätt. Jag kan verkligen sätta mig in i texten och handlingen på djupet. Själva kyrkorummet är ett tryggt och lugnt rum för mig, ett rum där jag sjungit så många timmar i kör och lyssnat när mina verk har framförts, inte minst Lukaspassionen. Det är en fin känsla att få sin musik framförd i en kyrka. Det finns så mycket andlighet, känslor och minnen där.
För vem har du skrivit ditt Requiem?
När jag växte upp fick jag åka från min lilla by in till Osby där det fanns en kyrkokör. Vi hade inga professionella krafter men gjorde ändå musik på ganska ambitiös nivå. Det var fantastiskt att få vara med och sjunga de stora verken, de gånger vi hade möjlighet. Det är svårt för en liten församling att ha råd med en stor orkester. När jag komponerade Lukaspassionen 2012 fanns tanken att ge fler möjlighet att framföra och höra ett större kyrkomusikaliskt verk, och det skrevs för kör, liten instrumentalensemble och endast två solister. Sedan dess har det framförts över 100 gånger.
Så när jag arbetade med mitt Requiem hade jag redan från början den tanken: att göra det tillgängligt för många körsångare, solister, instrumentalister och lyssnare. Därför skrev jag det i olika versioner. Det finns en för kammarorkester, en för instrumental kvintett, och har man inte råd med det finns det med enbart orgel och ett melodiinstrument. Det kan höras i de stora sammanhangen såväl som i landsortskyrkorna. Det är stort för mig att få bidra med musik till många!
Foto: Josef Sjöblom
FILM: Tonsättarporträtt Rolf Martinsson
Mer att läsa om Rolf Martinsson