Atterbergs musikaliska styrka sträcker sig från klara, ljust melodiska satser i intimt format till stort gestaltade symfoniska verk. Att utforma levande substantiella stämmor såväl i den melodiska förgrunden som i ackompanjemangens omkringliggande skikt var en strävan han hårt höll fast vid.
Född den 12 december 1887 i Göteborg, död den 15 februari 1974 i Stockholm. 1910-1911 studerade han vid Musikkonservatoriet i Stockholm, elev i komposition och instrumentation för Andreas Hallén. Som kompositör är Atterberg dock egentligen autodidakt. Han hade också en omfattande teknisk utbildning, studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där han 1911 avlade civilingenjörsexamen. Anställd vid Kungliga Patent- och Registreringsverket 1912-1940. Byrådirektör 1937. Atterberg var en av stiftarna till FST, dess ordförande 1924-1943. Hedersordförande 1947. Kungliga Musikaliska Akademiens sekreterare 1940-1953. Ordförande i STIM 1924-1943. Atterberg var flitig skribent, bl.a. som musikkritiker i Stockholmstidningen 1919-1957. Bland utmärkelser kan nämnas l:a pris i grammofonbolaget Columbias' “Schubert-tävling“ 1928. Litteris et Artibus 1936.
Bred kunskap om instrumentation bidrar också till att hans partitur är gedigna och mättade. Att hans sinnelag var en romantikers framgår av åtskilliga kompositioner. En särskild hyllning till romantiken som stilideal har han givit i sin sjunde symfoni, Sinfonia romantica, med dess helgjutna, flödande formbildningar, utspunnen melodik samt mångfacetterad harmonik. Patos och lidelse är andra stämningslägen han syftade till, inte minst i sina operor (Fanal är därvid ett framstående exempel).
Ett finstämt handlag präglar andra kompositioner - Stråkkvartett Op. 11, balettmusik samt flera av orkestersviterna (tio stycken). I de senare är Atterbergs klassicistiska intresse uppenbart och den tredje orkestersviten har blivit ett av hans mest spelade verk. Trots den begränsade formen genomsyras växelspelet mellan soloviolin och viola samt orkester av den varma melodikänsla som är en skön egenskap i Atterbergs konstnärskap.
Hans-Gunnar Peterson
Källa: Svensk Musik
