Otto Olsson (1879–1964) var en av Sveriges främsta kyrkomusiker och tonsättare under 1900-talets första hälft. Med sitt mästerliga orgelskrivande, sin rika körmusik och sitt starka förankrande i den svenska kyrkomusiktraditionen skapade han verk som än idag framförs av organister och körer världen över.
Otto Olsson föddes i Stockholm 1879 och visade tidigt stor musikalisk begåvning. Han studerade vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm, där han utbildade sig till både organist och tonsättare. Redan som ung blev han knuten till Gustav Vasa kyrka i Stockholm, där han tjänstgjorde som organist under större delen av sitt yrkesliv. Genom sin verksamhet kom han att få ett betydande inflytande på svensk kyrkomusik under flera decennier.
Som tonsättare förenade Olsson den senromantiska klangvärlden med en djup förståelse för den kyrkomusikaliska traditionen. Särskilt hans orgelverk har vunnit internationell uppskattning. Mest känd är kanske Gregoriansk svit, op. 30, där gregorianska melodier vävs samman med en raffinerad och färgrik orgelsats. Hans musik kännetecknas av melodisk rikedom, harmonisk elegans och en säker känsla för instrumentens och rösternas möjligheter.
Olsson skrev också en omfattande körrepertoar med verk för såväl gudstjänst som konsertbruk. Bland hans mest uppskattade kompositioner finns motetter, mässor och hymnarrangemang som fortfarande är en självklar del av många körers repertoar. Hans musik förenar liturgisk funktion med konstnärlig ambition och har därför behållit sin aktualitet långt efter hans egen tid.
Genom sitt livslånga arbete som organist, pedagog och tonsättare bidrog Otto Olsson till att forma den svenska kyrkomusikens utveckling. Hans verk utgör idag en viktig del av det nordiska musikarvet och fortsätter att inspirera nya generationer av musiker, kyrkomusiker och körsångare.